Min biodling nov. 2020

2020-11-30 

Natten tills i dag bjöd på lite snö. Termometern visade på plusgrader på morgonen. Framåt eftermiddagen hade både den tidigare rimfrosten samt nattens snö smält bort. 

Framställan av nya ramar med alla tillbehören fortskrider. I dag blev de första 50 klara till kommande vår. Det förkunnar att en tredje del av de planerade 150 nu är klara. Det är ganska jobbigt att tillverka nya ramar. I alla fall inte det roligaste inom biodlingen. För att inte ledsna får något annat göras i morgon. Bilen behöver sulas om, det är ju snart vinter med snö som ligger kvar. Den får stå i morgon! Spika samman fler nya ramar blir nog bestyren i stället. 

Mvh 

2020-11-29 

Nu några dagar har temperaturen varit en bit under nollan. Under dessa dagar har marken varit täckt av rimfrost samt är det fortfarande delvis. 

För tre dagar sedan avlyssnades bisamhällena, fick då bekräftat att de mår bra. Frågan är om de hade gjort det utifall ingen bekämpning av varroakvalstret hade skett? 

Sysslor inom biodlingen är igång inomhus lite då därtill då. Har som tidigare beslutat kommer att byta ut 150 ramar till nya från grunden. Det som då görs är att spika samman 4 anpassade lister med 8 spik. Förse ramarnas gavlar med 4 stift samt framsida – baksida med 4 stift. Därefter dra en rostfri tråd genom 10 hål i ramen samt löda in en vaxskiva. Varje ram tar i tid att tillverka 15 minuter. Det blir som att arbeta en 40 timmars vecka. Ramarna behövs inte förrän i maj månad nästa år. Av den anledningen sprids det arbetet ut på flera dagar, veckor. Det är att skynda långsamt för att arbetet ska räcka länge. 

Innan den här dagen är slut har 30 ramar av 150 blivit klara. 

Att ha något att göra varje dag gör att dagarna bara rusar iväg. Snart är det Julafton! 

Mvh 

2020-11-22 

Det går att ställa sig frågan varför man håller på med att föda upp honungsbin? 

För egen del kom det intresset med i modersmjölken. Mina föräldrar samt morföräldrar höll på med honungsbin. 

Deras intresse var att få honung från dem till hushållet såsom ett sött livsmedel. Men också att kunna sälja lite samt få en liten inkomst från dem. Men också att få egna bär – fruktträds blommor befruktade. 

Under första samt andra världskrigen var det ransonering på det mesta. På socker var det ransonering. De som odlade bin fick extra tilldelning av socker till bina på hösten. Under den tiden tillkom det många som var intresserade av bin. De gick i regel under namnet sockerbiodlare. Detta eftersom den extra tilldelningen även räckte till lite hushållssocker. 

Den egna uppfödningen av honungsbin är mer vidlyftig än vad de ovan har varit. Det att försöka få inkomst från dem är nog en tanke. Har odlat bin i 50 år utan att det ekonomiska alltid varit i våg, mer lutat åt förlust, på senare tid har vågen vägt över till vinst. 

Biodling, uppfödning av bin kan utföras på lite olika sätt, med eller utan vinning. 

Odla bin utan tanke på vinning förekommer nog mer sällan. Sedan kan man fundera på vilken vinning som eftersträvas. Att egna samt grannens bärbuskar samt fruktträd vid blomning befruktas samt utveckla bär därtill frukt. Det här är också ett ekonomiskt värde. 

För 27 år sedan förekom mycket kalkyngel i bisamhällena. Åren efter gjordes försök att odla fram nya drottningar för att ta bort det kalkiga ynglet. Höll på i många år med det där ända tills att alla bisamhällen blev friska från binas kalkyngelsjukdom. 

Det som nu är av intresse är att göra försök till att odla fram bin med stor städiver. Det blir en vinning när bisamhällena i stor utsträckning själva någorlunda kan hålla varroakvalstret nere i antal. Men biodlaren har det huvudsakliga ansvaret att bekämpa kvalstret för att få ner antalet kvalster. Inför vintern är det extra angeläget att bisamhällena har minsta möjliga antal av varroakvalster i bikuporna. 

Har i mer än 10 år försökt genom egen drottningodling få fram bin som någorlunda kan stå  emot varroakvalstret. Genom att odla fram 9 – 10 systerdrottningar samt testa deras faktiska nedfall efter 1 vinter sent på hösten. Göra en utvärdering av dem sammanvägt med andra kända anlag hos modern samt mormor.

Vid årets tester har det framkommit att ett bisamhälle hittills varit riktigt snabba. Då med att visa upp det faktiska antalet av varroakvallster under 9 dygn. Därefter har samhället haft enbart nollor (0). Det är 3 dygn kvar, får se vad det slutliga resultatet blir!

Ett lågt antal kvalster i bisamhällena ger fler friska bin, mer honung, fler blommor blir befruktade samt en skaplig slant till uppfödaren av bina. Det där ger vinning på många områden. 

Mvh 

2020-11-18

Hur bina hittar de döda varroa kvalstren i den stora massan av bin? Gissar att döda kvalster avger en doft som stör bina samt vilken de vill avlägsna.  

Om man tänker sig in i hur det ser ut i ett normalstarkt bisamhälle nu i november. För 8 dagar sedan blev bisamhällena behandlade med oxalsyra. Alla varroa kvalster som inte var instängda i en täckt yngelcell dog av syran. Det är inget som tyder på att det finns täckta yngelceller.  

Under de första 3 dagarna fanns inga vaxsmulor på gallerlådorna. De senaste 5 dagarna har det gått att se små, små gulvita, vaxsmulor i några gallerlådor. Små, små lite vitbruna vaxsmulor har förekommit. Uppfattar det som att nya celler med täckt bifor som öppnas eftersom de är täckta med vax av sådan färg.  

Bina har pälshår över hela kroppen likaså är det med varroa kvalster. När de dör fastnar deras kroppsår i binas päls. Kvalstren kan finnas på lite olika platser i bisamhället. Döda kvalster gör nog ingen skada på bina. Men frågan är hur bina hittar de döda kvalstren? 

Bisamhället har en frän doft i sig! Den doften är dokumenterad i näsan! Den skiljer sig säkert från kvalsters doft! Döda bin har en föräckligt unken lukt! Det är nog samma med döda varroa eller kvalster över huvud taget! 

Vid ett tillfälle för ca 7 år sedan trodde jag mig ha fått Amerikansk Yngelröta i ett bisamhälle. Har för vana att emellanåt sätta ned näsan mot samhällenas ramar. Får då in den dokumenterade doften av friska bin i näsan. I samhället ovan för ca 7 år sedan var lukten en annan. Det luktade ruttet! Första tanken var AY eller Europeisk Yngelröta. 

Samhällets ramar med yngel kollades noggrant efter hur de såg ut. För att vara riktigt säker skakades alla bin av dem. Allt såg bra ut, cellerna visade inga insjunkna lock. Provade med en tändsticka vid något misstänkt, allt såg normalt ut. Men lukten? 

När jag kom in kollades ett flertal böcker om binas sjukdomar. I en av dem gick det att läsa sig till att bisamhällen med mycket kvalster orsakar en rutten lukt. Det här lugnade mig för stunden! Kollade efter en vecka, samma doft! Kollade efter ytterligare en vecka! Då var allt täckt yngel avtäckt samt cellerna tomma. Den ruttna lukten var också borta. 

Med ledning av den erfarenheten har bisamhället en doft samt kvalstren där en annan. Bina känner lukten av varroa med sina skarpa luktorgan samt städar ut dem. Nu hamnar döda kvalster och annat skräp i gallerlådan eftersom vädret är svalt. På sommaren flyger bina ut med kvalster samt annat skräp. Takten på att städa ut döda kvalster hör säkert samman med hur starkt sinne för dofter bina har. Binas skarpa sinne för att städa i kupan för bara gott med sig! 

Mvh 

2020-11-10 

I går togs beslutet om att i dag behandla bisamhällena med oxalsyra. Då i går tillblandades vätskan. I dag tidigt innan solen hade kommit upp gjordes besök i bigårdarna. Först den ena sedan den andra. Temperaturen var kring 5 – 6 grader plus, mulet samt vindstilla. I den stilla gryningen lösgjordes alla taken från spännbanden. Varroagallren sköts in under samhällena. Rökpusten tändes under tiden som att det skulle bli ljusare. Klockan 07,43 var det bra fyr samt rök i pusten, det hade blivit betydligt ljusare. Alla 10 samhällena behandlades ganska snabbt. Redan klockan 08,12 hade alla fått sina 35 milliliter oxalsyra droppandes ned på bina. Allt eftersom samhällena behandlats kom taken på igen samt spännbanden fastgjorde kuporna. Bina satt faktiskt i vinterklot vilket var tanken när de besöktes för en tid sedan. I morgon byts alla galler med lådor ut mot nya rena. De tidigare tas in för att räkna varroa kvalster i de speciella lådorna. Det här kommer att fortgå i 12 – 15 dagar ca 24 timmar mellan varje gång. 

Av de 10 bisamhällena är 7 av dem nära släkt eftersom deras drottningar är systrar som odlades fram 2019. De är mostrar till 2 drottningar som är födda i år. En drottning inköptes 2019. Henne har samhället bytt ut i år. Det är de 7 systrarnas uppvisande av antal varroa kvalster som är spännande. De är avlade efter drottningen som år 2017 uppvisade minst antal av varroa kvalster.

I den andra bigården har kuporna inte den speciella botten som krävs för att testa nedfallet av varroa kvalster. De blev i alla fall behandlade med oxalsyra. De här 2 bisamhällena är komna från en drottning som köptes 2019. Det gjordes en avläggare efter henne i år. Senare på sommaren bytte bina ut den gamla drottningen från 2019.

Mvh 

2020-11-04 

Nu börjar det något svala vädret komma smygande. I eftermiddag endast plus 8 grader C. Ingen sol men i övrigt bra väder. Gjorde i dag besök i bigårdarna. Ville få vetskap av om bina har kommit till ro inför vintern. 

Tanken var om det är möjligt att bekämpa varroa kvalstret med oxalsyra. Det kräver en temperatur på max plus 2 grader C samt bisamhällena i vinterklot. En väntan tills det därtill att den temperaturen uppnås…  

Sedan efter göra 12 besök för att skifta varroa galler. I de tidigare räkna varroa kvalster i vardera lådan, summera antalet från varje bisamhälle till varje samhälle. Det samhälle som uppvisar lägst antal, vars drottning blir drottningmoder vid nästa års odling, uppfödning av drottningar. 

Ramar med mörkt bivax samt övrigt vax befinner sig nu i Töreboda vaxrenseri för smältning av vaxet från ramarna samt tvättning av de samma. 

Håller på att färdigställa 150 – 200 nya träramar för att byta ut de tidigare. Detta jobb är ett långsamt göra. De hinns säkert med under 7 månader eftersom de behövs tidigast nästa år i maj månad. Det tar ca en tid av 3 år för att byta ut alla ramar. Detta eftersom ramar som har varit i Töreboda inte kommer att tas i bruk igen. Det är möjligt att fler ramar skickas till Töreboda nästa år för att snabbare få nya i biodlingen. 

Det är möjligt att det är ett andra hands värde på gamla ramar? De är rena efter att ha varit i Töreboda tvätteri. De har rostfri tråd. De behöver endast mindre justeringar samt sträcka tråden något med ett verktyg för ändamålet. Sedan smälta i en ny vaxmellanvägg. Därefter klart för att sätta in till bina.

Mvh