Min biodling feb. 2020

2020-02-20 

Efter att ha sovit en hel natt efter den information som bisamhällena gav i går. Vaknade upp i dag på morgonen med en tanke i huvudet. Hur många av samhällena är det som lever? I dag på sen förmiddag besöktes bigården omigen. Nu skulle samhällena få visa vilka som det är liv i. Snöskydden plockades bort samt musskydget veks ned. Det gamla donet för att lyssna med stacks in i flustren. De flesta hördes, några var tysta. Tog fram bottenskyffeln, med den avlägsnades alla döda bin samt annat skräp på kupbottnen. I de flesta fallen var skräpet torrt. Efter att kupornas bottnar hade blivit rena gjordes en ny avlyssning. Nio av tio hördes med ett dovt, tungt zzzzziande. Rev av taket på det tionde för att få visshet om de var döda eller inte. Nog lever det samhället också. Mängden bin var inget att skryta med! 

I år blev kupbottnarna rengjorda nästan på dagen vid samma tid som förra året. Med tanke på mängden bin i samhällena som har dött. Utgår då ifrån att vintermaten räcket fram till våren. Försöker nog vid tillfälle att lyfta lite försiktigt på taken samt inspektera genom plasten hur många ramar som är fria från bin i den bakre delen av kupan. 

Det udda varma vädret för årstiden lockar hit fåglar från söder. En stor skock mindre fåglar flög på eftermiddagen mot norr i plogformation. 

Mvh 

2020-02-19 

Bigården besöktes i dag på eftermiddagen. Givetvis var stetoskopet med. Det var på nåder att bina hördes genom lådornas väggar. Tänkte först att min hörsel hade blivit sämre eller att bisamhällena hade dött. Har läst någon vart att bin som sitter näst intill tysta på vintern mår prima liv. Eftersom några hördes lite svagt, utgår med ledning av det att alla bisamhällena lever 

Det gick att iaktta ett litet vårtecken i dag mitt på dagen. Ett gäng sångsvanar flög i plog mot norr. Andra vårtecken kan ses varje dag. Häckbuskars löv håller på att veckla ut sig. Häckarna lyser med gröna musöron till blad i senare delen av februari. Vad blir det sen… 

En tanke får ägnas åt bisamhällena, den är att de håller sig friska i år också samt likväl i fortsättningen. 

Den fruktade Amerikanska Yngelrötan härjar på många platser här i landet. Det har blivit bra information om den från Jordbruksverket. En bra information som var och en bör ta till sig av. 

Det här är liksom ovan riktigt nyttigt att få vetskap om.

Mvh 

2020-02-18 

Den tredje iakttagelsen vid samma studie 2009 var att bin har problem vid förflyttning på sneda ytor. Det är på ytor i 45 graders vinkel. Vid studien togs en ram upp från bisamhället. Den ställdes att luta noggrant i närheten av den vinkeln. När bina var kvar på vaxet uppstod inga problem. Det var först när de kom över på ramens trävirke som problemet uppstod. De var villrådiga i hur de skulle förflytta sig där. På träramen fanns inget fäste till de pälsbevuxna fötterna, vilka används på ytor i våg de står på. Ej något på ramvirket att nypa fast naglarna i. Häftsekretet mellan naglarna kom tydligen också ur funktion. Vilket visade sig när bina skulle gå över från vaxet till ramens trävirke. De fick inget fäste med sina fötter på träet. Varken med sina pälsförsedda fötter, naglar eller häftsekret. De föll rullande ned till ramens nedre list. Tydligen kan bin inte förflytta sig på ytor med 45 graders lutning!  

Det är något att tänka på när ramar i bisamhället lyfts upp. Att ramen är över samhällets låda vid vinklingen av den. Inte vandra iväg med ramen! Är oturen framme möjligen samhällets drottning droppar ned i det långa gräset vid sidan av kupan!

Mvh 

2020-02-15 

Vid samma studie som år 2009 gjordes en del observation om hur bin går på utbyggt vax. Det är sedan tidigare känt att bin har klor i nedre delen av varje ben. Dessa klor är också att beteckna som naglar. Vilka används när de går på utbyggt vax. Varje bens nedre del har två snarlika naglar. Skillnaden dem emellan är att spetsen är en aning böjd ut från insidan dem emellan. Varje nagel är i roten en enhet. Avståndet något mer än hälften ut från roten delar sig nageln till två kloliknande naglar. Den främre något längre än bakre. En V-liknande öppning mellan de yttre delarna av naglarna bildas. Om V-et vänds på ända med spetsen upp mot biet då erhålls en bild av hacket i vardera nageln. Då bin går på utbyggt vax sätts naglarna på vaxcellssidornas yttre kant. Bin kan gå på olika sätt över hela vaxkakan. I alla fallen kommer den ena nagelns hack över en cellvägg. Motsvarande nagel nyper fast om vaxcellväggens andra sida. Biet doppar sina naglar i tre vaxceller på samma gång vid förflyttning av varje ben över vaxkakan. Eftersom det finns ett V-liknande hack i varje nagel på alla de sex benen går bin enkelt. Samtidigt med att varje bens naglar nyper fast om tre vaxcellväggar blir krysset dem emellan nedsmetat med häftsekret från körteln mellan naglarnas baser. Bins bakre – samt mittre benpar har samma uppsättning av naglar. Arbetsbiets, drönars samt drottningens framben har samma uppsättning av naglar som deras övriga ben. Arbetsbin samt drottningen har därutöver på främre delen mellan de båda nagelbaserna tre mindre klor. De är rundböjda i stil med en katts klor. Drönarn har också tre sådana klor. 

Mvh 

2020-02-14 

Det blev inga teoretiska studier i dag om uppfödning av bin. Om deras fötter, klor därtill deras häftsekret från en körtel mellan inre samt yttre klorna på varje fot. 

Under studierna som gjordes 2009 framgick det att bin förflyttar sig klumpigt ibland. Till exempel på plana ytor såsom kupbotten. När de går på sådana använder de nedre delen av benet. I ytterändan av den sitter klorna. Den delen är pälsbeklädd vilket är ett hinder för dem under gång. Pälshåren gör att bina halkar på plana glatta ytor. Det här gick att se på en äldre kupas fluster. Kupans botten hade modifierats genom att använda en träskiva vars ytskikt var plastbelagd. Den här typen av träskiva är brun till färgen. Den är tacksam att använda när kupbottnar tillverkas. Helt förkastligt för bin att förflytta sig på. Målas skivans yta med till exempel häftgrund. Det blanka samt glatta blir då en aning strävt. Bin förflyttar sig enkelt samt snabbt på en sådan målad yta. 

Mvh 

2020-02-13 

Dagen har avverkats med teoretiska studier av biodlingens olika mysterier. Det var något som har gnagt i minnet under en längre tid. Bins fötter samt hur de går med dem. Under fötterna finns körtlar som avsöndrar ett sekret. Vilket gör att bin kan förflytta sig på väggar därtill tak. Om det går att läsa i litteraturen om uppfödning av bin. Där går också att läsa att bin har klor på fötterna. 

Det gnagande minnet av hur bin verkligen går i alla lägen finns inte omskrivet. Hur de förflyttar sig på väggar samt innertak är omskrivet. Inget om hur de förflyttar sig på en vaxkaka. På kupans botten eller vinklade ytor. 

År 2009 gjordes flera praktiska studier genom att spela in flera filmer. Sedan spela upp dem ruskigt många gånger. Det framgick då på vad sätt bin förflyttar sig i samt utanför sin bostad. Om det här i morgon! 

Mvh 

2020-02-12 

I dag en del förberedelser för att tillverka de två kvarvarande speciella kupbottnarna. 

Största delen av dagen har handlat om studier av allahanda slag. Har läst en del om mysterierna som är inom uppfödning av bin, en repetition av tidigare studier. Det som sätter utövarna av uppfödningen på prov är att bin svärmar. Många är de uppfödare över hela världen som har experimenterat med att förhindra bins svärmning. Utprovningen av olika vägar att gå för att motarbeta svärmning började redan i mitten av 1800 talet. Där omkring sattes bisvärmar i bihus med rörliga ramar. Om inte bin av naturen svärmar då är mycket av tjusningen med dem borta! 

Mvh 

2020-02-11 

Nu är alla lådor målade samt försedda med ramar till årets säsong för uppfödning av bin. Det är totalt 39 stycken lådor, varav en är tom – en arbetslåda, 4 lådor 40 vaxskördarramar, 14 lådor med 140 vaxmellanväggar samt övriga med utbyggt vax. De arkiveras svalt med annonsblad mellan varje låda samt en halv kaffekopp med ättiksyra på papperet i varje låda. Då luktar vaxet friskt samt en aning ättika på våren. Ättiksyran håller efter eventuell nosema. En bisjukdom som kan förekomma i det övervintrade utbyggda vaxet. Att använda ångor från ättiksyra är ett effektivt sätt att bekämpa den bisjukdomen. Det är riktigt länge sedan den kunde ses i bigården. Gör den här åtgärden rutinmässigt varje höst. 

Kvar att tillverka är 2 specialbottnar, ett något långsamt göra som kräver mycket tid. En del av det arbetet får göras till våren utomhus. De kommer inte i bruk förrän omkring midsommar. Det blir då tillverkning av två stora övervintringsdugliga avläggare. Vilka i höst utökar antalet invintrade bisamhällen till nästa år.  

Mvh 

2020-02-10 

I dag har temperaturen varit omkring plus 7 grader Celsius.  

Besökte bigården för att kolla att bikuporna stod kvar efter nattens stormiga blåst. Nog gjorde de det fast att det vid besöket blåste riktigt ordentligt. Vinden var sydvästlig, kuporna har lä från det hållet. Med stetoskopet skulle samhällena avlyssnas. Ett misslyckande i den hårda blåsten. Nytt försök gjordes senare strax innan mörkret. Blåsten hade då varvat ned betydligt. Ljudet bina åstadkom var inget malande som någon gång tidigare. Det var i dag mer av den susande typen, något tyngre än tidigare. Uppfattar ljudet som att bina mår bra. 

Det har varit två dagars uppehåll på göromålen till biodlingen. I morgon är den sista målningen torr samt två av lådorna förses med vaxskördarramar. I de andra två blir det ramar med vaxmellanväggar. 

Mvh 

2020-02-07 

Dagens temperatur plus 5 grader Celsius, lite sol mellan molnskyarna, ingen snö, ingen vind. 

Målningsarbeten har i dag fortsatt, om några dagar är det klart. 

Det är inte bara på vintern som bisamhällena behöver fri lufttillförsel. Under sommaren är det ännu viktigare. Unga samt äldre larver kräver mycket syre för att inte bli överhettade därtill dö av syrebrist. När bina märker att yngeltemperaturen stiger upp över det normala ökar de luftväxlingen i kupan. Vid dragfattig tid, klasar sig fältbina på kupans framsida för att hålla rätt temperatur inne i kupan. Det här har inte upplevts efter att den höga öppningen till fluster har installerats.  

Mvh 

2020-02-06 

Snön som senast kom har i stort sett smält bort. Dagens temperatur ca 4 – 5 grader plus. Vädertjänst visar att det milda vädret fortsätter i ytterligare tio dagar. 

Det varma väder som råder nu verkar inte påverka bina negativt. Det här hör nog samman med att kupans botten består av nät. De har med andra ord fri lufttillförsel. Luften kommer in samt går ut genom ett fluster som har en höjd på 4 cm samt 38 cm långt. Luftväxlingen som bina åstadkommer har inget motstånd. I ett traditionellt fluster 1 cm högt samt 38 cm långt (LN) därtill ingen nätbotten. Där får bina äta – samt jobba hårdare för att åstadkomma fullgod luftväxling. När de jobbar hårdare blir det mer fukt i kupan. Det är viktigt att de kan växla ut den fuktiga luften. 

En del målningsarbeten har uträttats i dag liksom senaste dagarna. 

Mvh 

2020-02-05 

Det kom en porton med snö i går. Av den anledningen gjordes besök i bigården i dag. Där var det som vid tidigare stunder. Möjligen att binas susande var något lägre, ändå lika tungt som i lördags. Det märktes när bisamhällena lyssnades av med stetoskopet. 

I dag återigen målning av bigrejor. Det är något som håller på ett tag framåt. Att det tar lång tid är för att endast två sidor kan målas samma dag. Alla ytor ska målas två gånger. Tid finns, det är lång tid tills att bisamhällena behöver grejorna. 

Mvh 

2020-02-04 

I eftermiddag kom några cm snö. Den blir inte gammal eftersom vädertjänst talar om flera plusgrader de kommande tio dagarna. 

Målningen av bigrejor fortsätter, i dag har lådorna fått andra strykningen invändigt. Även ett par foderlådor har delvis blivit målade. 

Mvh 

2020-02-03 

Dagen har varit solig samt några grader plus, en skön dag. På bifronten har det likaledes varit bra. Den sista mellanbrickan har blivit klar inför målningen i vår. I dag kom målningen av lådor igång. De har fått sin första strykning invändigt. I morgon får de den andra. Onsdag i nästa vecka beräknas de vara klara. 

Mvh 

2020-02-01 

Hurra! Hurra! Hurra alla bisamhällen lever! Det kändes liksom något skönt i kroppen när de alla hördes. Något som är svårt att beskriva med ord! Vid en kupa flög ett par bin utanför. Tänkte de kommer att dö! Det var en feltolkning eftersom de kröp in i kupan igen. Vädret var plus 9 grader samt en del sol, lite vind. 

Gjorde besök i dag av bisamhällena. Alla lever samt mår riktigt bra. Det förkunnad de genom sitt susande ljud. Den 27 januari hade tre av dem ett något malande ljud. Av det fanns inget  i dag. Alla hördes enkelt samt lika genom stetoskopet. De hade nu ett ljud av en hårdare susande tonart.  

Sommarbina från förra året är nu i det närmaste utdöda. De som finns i kuporna är till största delen vinterbin. Deras död inträffar omkring början av juni. Innan dess kommer de att föda upp flera kullar med vårbin samt försommarbin. Strax innan midsommar är de rikligt många samt önskar att svärma! Det beror på deras uppfödre om önskan blir uppfylld! 

När i stort sett flertalet av förra årets sommarbin dör ut sjunker temperaturen i kupan en aning. Drottningen känner då av värmefallet samt börjar tigga om mer mat av vinterbina. Hon avger då odörer. En uppmaning till dem om att hon känner sig en aning sval. De går henne till mötes samt ökar temperaturen i kupan genom att äta mer. Drottningen får mer mat av fler arbetsbin. Snart är hennes äggstockar fullmatade därtill hon börjar att lägga ägg. Arbetsbina är nu i full gång med att höja temperaturen i kupan till yngeltemperatur plus 35 grader.  

Det troliga är att bisamhällena är i det läget just nu eller var det i går eller förrgår.  

I dag har en mellanbricka färdigställts inför målningen i vårdagar. 

Mvh